Laddstolpar för elbilar, nya system för hållbart byggande och utveckling av nya energikällor är några exempel på investeringar som görs för att trygga ett modernt och hållbart Sverige. Men det är inte bara hushåll och industrier som investerar i robusta och hållbara system för framtiden, det gör även svenska lantbrukare. Vi har träffat Bengt Engdahl, ”techbonden” som investerat tungt i innovativa lösningar för en smartare gård.
– En unik förmån med att vara bonde i Sverige är att få ett förstahandsperspektiv på hur klimat och samhällsomställning har direkt påverkan på vår livsmedelsproduktion. Gårdsinitiativet är bra på så sätt att sådana som jag, som vill göra gott för klimatet och samtidigt hålla verksamheten ekonomiskt hållbar, kan bidra genom att ligga i framkant när det gäller teknologi. Det gör att jag och mina branschkollegor kan lära och inspirera varandra i att hitta smartare och mer hållbara lösningar, vilket gagnar hela det svenska lantbruket.
Varifrån kommer idén om att investera så mycket i teknik på din gård?
– Jag har alltid varit entreprenöriell till sättet och gillat att leta upp eller själv uppfinna smarta lösningar på de problem jag möter. I det större perspektivet är det väldigt roligt att ha en tekniskt framstående gård, eftersom det ger långtgående positiva effekter på både klimatbelastning och lönsamhet. Dessutom blir produktionen mer stabil och säker när jag vet att det är teknik och lösningar som går att lita på som ligger till grund. Jag tror hela branschen, och i förlängningen hela landets livsmedelsförsörjning, skulle tjäna på att fler bönder vågar investera i lösningar som ger grön avkastning och ökad trygghet i produktionen.
Vad innebär tekniken för arbetet på gården? Hur har det blivit mer stabilt?
– Ett exempel är den elektriska odlingsrobot vi investerat i. Förra året lade vi stora summor på att ta in arbetskraft som kunde hjälpa oss att rensa ogräs mellan betorna. Nu har vi i stället roboten som hjälper oss med den ekologiska produktionen av foderbetor utan att påverkas av skenande drivmedelspriser eller tillgång på arbetskraft med rätt kompetens, vilket varit skäl till huvudvärk tidigare. Ett annat initiativ som jag är stolt över är vårt rosteri för åkerbönor. Genom ett system för egen rostning har vi kunnat minska foderkostnaden och samtidigt gå ifrån det importerade sojamjölet. Vi har alltså blivit mindre beroende av importer, minskat klimatavtrycket och blivit mer lönsamma, en win-win-win situation. Med Gårdsinitativet i ryggen tror jag fler gårdar kan ta steget och bidra till en mer stabil och hållbar svensk livsmedelsförsörjning.
Vad skulle du säga är det viktigaste för andra bönder som vill påbörja samma resa som du gör?
– Tänk brett, våga bli intresserad och räkna på investeringen. Det första steget är att försöka förstå var på gården det går att förbättra djurhållning, arbetsmiljö, ledtider, rutiner och så vidare. Man kan finna massvis med inspiration både i branschen och genom samarbetspartners som HKScan. Sedan tror jag att det är viktigt att investera i sådant man tror på och som går att räkna ekonomisk och miljömässig avkastning på. Böndernas roll i Sveriges livsmedelsförsörjning är redan grundläggande, men jag tror bara att den kommer att växa. Och, för de bönder som kan och vågar så kommer rätt teknikinvesteringar ge bra avkastning över tid.
