Tre miljoner måltider som både ska smaka gott, mätta, vara tillagade på en viss typ av råvaror, stötta klimatmålen och rymmas inom budgeten är vardagsekvationen som många kost- och måltidschefer behöver lösa varje dag när de planerar menyerna för de offentliga måltiderna. För att förenkla processen och visa på hur de svenska råvarorna både stöttar hållbarhetsmål och budget anordnar HKScan tillsammans med ett antal skolor temaveckor där recepten för måltiderna grundar sig på svenska proteiner, samt kommer med en klimat- och kostnadsberäkning.
Varje dag serveras cirka tre miljoner måltider på förskolor, skolor och äldreboenden runt om i Sverige. Att tillaga och servera offentliga måltider är en komplex uppgift då det finns många kriterier att ta hänsyn till, exempelvis näringsriktighet, hållbarhet och ekonomi. Inte sällan ställs importerade råvaror mot de svenska och ännu mer lokala. En nyligen gjord undersökning av LandLantbruk visar att det är stor skillnad på hur stor andel av maten som är svensk i de offentliga köken. Det är upp till varje kommun att själva bestämma vad som ska stå på menyerna, men vilka förutsättningar som finns för att köpa in, styra och följa upp vilka råvaror som köps in varierar kraftigt. Samtidigt visar en ännu mer färsk undersökning gjord av DN att skolorna ser förändringar i elevernas matintag och att det äts mer skolmat sedan det ekonomiska läget för hushållen försämrades. Bland annat uppger vissa skolor att eleverna äter mer på måndagar, fredagar och efter loven.
För att förenkla processen och visa på hur de svenska råvarorna både stöttar hållbarhetsmål och budget kommer HKScan under året tillsammans med ett antal skolor anordna temaveckor där recepten för måltiderna grundar sig på svenska proteiner, samt kommer med en klimat- och kostnadsberäkning*.
- Jag träffar många kostchefer och måltidsplanerare runt om i landets kommuner som har svårt att få ihop ekvationen för alla kriterier som ska tas hänsyn till när de offentliga måltiderna ska planeras. Med jämna mellanrum läser vi dessutom om kommuner som helt väljer bort köttet som ett sätt att minska sin klimatpåverkan, men sanningen är ju att det inte är så enkelt. Att vi får möjlighet att hjälpa den offentliga sektorn med recept som bygger på svenska proteiner som är varierande, smakrika och dessutom klimat- och kostnadsberäknade känns otroligt givande och viktigt, berättar Charlotte Eke-Göransson, ansvarig för offentliga måltider för HKScan.
Bland de skolor som under året kommer att servera och informera om svenska proteiner är Svedala kommun med Aggarpskolan och Kyrkskolan först ut. Menyn som serveras innehåller maträtter baserade på både svensk nöt, fläsk, vego och fisk. Några av rätterna som står på menyn är koreansk fläskgryta på tärnad bog, clariasfärssås med pasta och vegetariska tacos.
- Genom att bjuda eleverna på olika sorters proteiner och maträtter som kanske inte hör till de vanligaste på skolmenyn vill vi väcka matlusten och bidra till att måltiden blir en källa till gemenskap och trygghet. Att vi samtidigt får möjlighet att sprida kunskap om våra olika svenska proteiner känns väldigt bra. De svenska råvarorna – och även köttet – kommer med så många fördelar, så som en resursklok djuruppfödning med lägre klimatavtryck, en djurskyddslagstiftning i världsklass och utan antibiotika, samt naturliga kretslopp och biologisk mångfald, vilka ofta glöms bort i debatten om vilken mat som är bäst, både ur en klimatmässig och ekonomisk synvinkel, avslutar Charlotte.
*Värdet är beräknat koldioxidutsläpp för recepten, framräknat per portion. Utsläppen beror på faktorer som ingredienser, ursprungsland och odlingsmetod. Recepten är beräknade i samarbete med Klimato. Utsläppsdata tillhandahålls av RISE matklimatdatabas.
